onsdag, oktober 31, 2012

Miss betty spagetti med skuldkänslor.

Hej bloggen. Du är den ända just nu. Jag vet knappt vart jag är. Eller vart jag är på väg. Jag bara är.  Detta var den hemskaste dagen någonsin. Jag tycks aldrig sluta gråta och lider av besluts ångest. När har detta velande kommit till mig? Jag kan aldrig minnas att jag förut haft problem med att bestämma mig för saker och ting eller att välja mellan choklad eller popcorn. Vad som. Jag har alltid vetat vad jag vill. Men nu känns allt upp och ned. Jag har lämnat någon jag älskar. Jätte mycket. Jag känner mig dum, självisk, elak och ensam. Som att jag är en människa man inte kan lita på. Jag lovade honom ängar och soliga dagar. Men väderprognosen är ingen garanti på att morgondagens picknick korg kommer till användning, för att det spöregnar. Tårar.

Ska det kännas såhär? Jag trodde det skulle bli en stor lättnad. Men det blev det inte. Jag vet inte om jag landat ännu. Har jag gjort rätt beslut? Som en fisk ligger jag där på land och sprattlar efter luft. En amatör som försöker hitta livslusten till det fina och vackra. En amatör som försöker sig veta vad som är bäst för en själv i livet. Mamma tröstar mig med att det var ett självständigt beslut. Men jag känner mig allt annat än självständig. Jag känner mig ensam och destruktiv. Jag saknar min kattevän Sammy som alltid fanns där. Nu sitter jag här istället och önskar mig en ny kompis i julklapp. Jag skrattar mig själv i ansiktet. Vars ska jag ta vägen nu? Fåntratten försöker vara stark. Hitta mitt driv till någonting nytt. Men allt jag nu vill känna är bara närhet. Av honom jag sjasade iväg tidigare idag. Som nu är i mitt ex-arkiv.

Vad är jag för människa egentligen. Världens krångligaste flickvän i alla fall. Dessa skuldkänslor bara väller över mig. Jag undrar om jag någonsin kommer förlåta mig själv för all den ondska jag nu har sått så fint över oss. Oss. Det finns inget oss längre. Nu är vi på skilda vägar. Du på din och jag på min.

Grejen är att just nu är jag miss betty spagetti. Jag vill tro att man inte ska behöva någon för att känna sig stark utan det viktigaste är att man känner sig stark själv. Och det är dit jag vill. Just nu är det bara kiss å bajs över allt och jag måste verkligen sova nu för jag ska orka mig upp imorgon. Gonatt bloggen. Tack för denna skrivstund.

Inga kommentarer: