Alltid blir det så. Man är slut och ivrigt hungrig. Så vad får man, brända bananpannkakor. Man väntar lite extra med att vända de för att få lite knaster å tuggmotstånd. Men icket. Inte det. Det ska smaka bränt.
Alltid när man ska stressa iväg så är det telefon som ringer. Majken hever ner en kruka. Man blir pissnödig. Man ska knyta skorna alldeles för sent. Man ska kolla sig i spegeln å gusche vad man har för sig saker när man ska iväg.
Klagarapan. Inget funkar idag. Blir stressad å arg. Brända bananpannkakor på det. Jag har sömnbrist. Tvättiden tickar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar